Kapitel 3

Efter dagens första lektion gick jag med Chloe mot den andra. Matte. Suck. Lektion två varje dag var den ända lektionen jag och Chloe inte hade tillsammans. Den var också den värsta lektionen.

Klockan ringde som en varningen att det var fem minuter kvar tills nästa lektion. Vi gick genom korridorerna och skildes åt vid ’Års-kvarteret’ som det kallades. Det var det ända korset mellan korridorerna där man kunde möta människor från år ett och två och tre samtidigt. Och det var nästan varje dag någonting på gång där. Antignen någon som sjöng en sång, spelade ett instrument eller bara ett par killar som fått för sig att dom skulle boxas. På marken. Det var också då det läskigaste hörnet på hela skolan. Jag räknade inte med utegården. Där gick man bara när man skulle till maten. Det var väldigt sällan man såg någon där ute annars. Jag började små springa till matten. Klockan ringde igen. Nu började alltså lektionen. Toppen! Jag skulle bli sen och Mr Crabby skulle få ett anfall. Just som när jag skulle svänga in i klassrummet såg jag Mr Crabby komma gåendes med en TV på ett rullande motiv. Han skulle alltså inte veta att jag var försen. Jag skenupp och ställde mig framför katedern i några sekunder för att kunna hitta en tom plats. Jag gick mot den enda tomma platsen. Bredvid Annie Summerhaim. Hon log åt mig och flyttade sina böcker lite mer än nödvändigt åt sitt håll. Jag log tillbaka och satte mig där.  En ihopknycklad pappersbit kom flygande bakifrån och träffade mig rakt i huvudet samtidigt som Crabby kom ingåendes. Jag vände mig snabbt bak för att se vem som kastade lappen, men ingen gjorde något tecken. Jag tog upp den och läste den:

Fest klockan 20-02

5th Park Avenue.

Be there.

J

Jag knycklade ihop lappen och vände mig om. Jag höll upp tummen i en gest för att säga jag kommer och kollade två rader bakåt. Där satt Jackson och kollade på mig med inbjudande blick.

Jag vred genast min tumme neråt och glodde på honom. Han tittade på mig och log. Sakta åkte min tumme tillbaka upp. Han log ännu större och skickade en slängkyss mot mig. Jag satte fram handen jag låtsades fånga kyssen tog den och stoppade den i fickan och vände mig om. Mr Crabby kollade på mig. Sedan vände han sig om och började skriva på tavlan igen.  Jag vände mig om och räckte ut tungan mot Jackson som blinkade åt mig. Jag vände mig om och försökte ignorera honom. Jag började istället anteckna vad Mr Crabby sade. Det var inte nödvändigt, men det fick mig att tänka på annat. Helt plötsligt dök en bild upp i mitt huvud. Jag låg i en röd säng. Men Jackson lutad över mig. Hans svarta T-shirt låg på golvet. Han såg på mig. Han hade ljusgråa mjukisbyxor på sig. Jag hade en ljust rutig väldigt stor skjorta och ett par mörka tight. Våra läppar mot varandra var oförklarigt rätt på något underligt sätt. Våra läppar tryckte mot varandra igen och igen. Vi rullade runt, och runt igen. Han öppnade en knapp i min skjorta. Jag blundade och skakade på huvudet. När jag tittade var jag i klassrummet. Jag vände mig om och såg jackson titta på mig med ett leende som lekte på hans läppar. Hans Fientliga, men helt underbara läppar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förlåt mig.   Men det har blivit något av ett problem på vissa ställen i inläggen.   När kapitel 3 tar slut så börjar kapitel 5. Men om ni går förbi kapiten 5 så kommer kapitel 4.   samma sak efter kapitel 5 som då blir 4 :)Då böjrar ka...

Avelstone- Port Angeles 1526 (tider då man trodde på gudar och onda väsen) Adrey satt på en sten bredvid vattnet och spelade lågt på sin gitarr. Han spelade en gammal visa, en känd sådan. Han sjöng lågt till för att inte tappa bort sig i låte...

Avelstone – Port Angeles Nutid Jag vaknade av att mamma ropade på mig. Jag förstod på hennes röst att hon hade ropat ett tag och jag skyndade mig att svara. ”Ja mamma? Du väckte mig.” ”Vad gjorde du igår kväll egentli...

Kapitel 4 Efter skoldagen åkte jag och Chloe in till Port Angeles för en shoppingtur. Solen lyste starkt och underbart på oss när vi svängde av in på storgatan och fortsatte framåt. Vi stannade vid ett café: ”Det skulle inte skada me...

När vi gick neråt längs storgatan -mot parkeringen- såg jag vem som stod lutad mot hörnet där vi skulle svänga ner. Han hade svarta jeans som gick honom tätt på benen och en snäv svart t-shirt. Han hade sina solglasögon på sig.Jag och Chloe gick f...